Sörgård eller Norgård

Bor du i Norgård eller Sörgård?

Styrsös troligen äldsta hus, en framkammarstuga i Halsvik

På 1500-talet började kungens fogdar se över vilka skatteintäkter man skulle kunna pressa ut av skärgårdens innevånare. Man delade in ägorna i ”mantal” som skulle kunna leverera en bestämd mängd skatt i olika former till staten. Brännö hade fem mantal, Donsö två och Styrsö hade tre; Norgård, Sörgård och Västra Styrsö, vilket kom att kallas för Tången med tiden.

 

Medan folket i Norgård och Sörgård bodde i det som vi kallar för Byn intill den stora ängen och kyrkan, hölls tångenborna för sig ute i väster. De brukade marken på Sörängen och ängen där ICA nu ligger och umgicks inte så mycket med resten av ö-befolkningen. Även om en del fiskade, så var jordbruket den viktigaste näringen även här.

 

Med tiden ordnades marken och lantmätarna arbetade med olika skiftesreformer – den senaste igångsattes 1925 och stadfästes ca år 1940. Det finns massor av gamla handlingar som var och en kan hämta med internet från Lantmäteriet, t ex denna

 

På kartan nedanför kan man se ägornas fördelning på de tre ursprungliga enheterna. Tången har en 1:a i fastighetsbeteckningarna, Norgård en 2:a och Sörgård en 3:a. Ett kuriosum är Bratten i nordost som tidigt tilldelades Sörgård, kanske för att även dessa fastighetsägare skulle ha tillgång till en rekorderlig hamn. Området idag är mindre än det var på sillsalteriernas tid.

 

Husnummer
Före 1980-talet var inte gatunamnen införda. Då hade istället husen ett löpnummer, t ex 322 och hus nr 1 låg på Skäret. En lokal namnkommitté hjälpte myndigheterna att ge vägarna namn, ofta hämtade från våra lokala geografiska begrepp; t ex Bravik, Kråkeberget, Linkula eller Valeberget.


Vissa områden var ”utmarker”, dvs som inte var skiftade utan kunde användas för bete och vedtäkt. Flera sådana finns kvar om man tittar på Eniros karta med tomtgränser där alla tomter kan ses med sin fastighetsbeteckning. Vi har också en länk till 1936 års ekonomiska karta. 

  

Andra utmarker på öarna runt har också tillhört stamfastigheterna. Ett berömt exempel är Känsö som Brännö arrenderat ut sedan 1800-talet, men idag är under expropriation av Statens Fastighetsverk för Skärgårdsskjutfältet. Nordgård disponerar bl a Lilla Mosskullen och Styrsö innehar norra Stora Känsö och bitar av Vargö. Endast Norgård har en levande förvaltning:

https://styrsonordgard.wordpress.com/

 

År 1937 infördes obligatorisk pastörisering av mjölk och de som hade sålt mjölk tidigare fick sluta med det eftersom det inte gick att ordna mejeri i skärgården. De gamla ängarna började bebyggas eftersom man inte längre behövde odlingsmarken. På 1960-talet blev det vanligt att de unga skaffade sig jobb i stan och många nya familjer kunde få sin utkomst utan jord eller fiske. Och nya bostäder byggs ständigt och nya projekt ser hela tiden dagens ljus.


Peter Andersson 2024-04-16